Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödens mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för det försmädliga småleendet — fruktan för smärtan
och besväret, fruktan för hot och hat, fruktan för
att misslyckas — all fruktan ger sig. Ty smärtan
kan ju ej följa mig längre än till dödsminuten.
Jag blir ärlig inför döden. Hvad tjänar det till
att här söka förställa sig. Mitt ansikte blir själens
rena spegel. Alla påtagna miner slätas ut. Humorn får
en dragning åt det bistra. Ofattlig blir människornas
viktighet, där de med komiskt allvar spela sina
roller. Man ser på dem med badarens ögon. Då
kläderna falla af och ämbetsminen kommer bort, är
excellensen icke mycket förmer än gatsoparen, och
den enes skelett skall man i grafven fåfängt söka
att med afseende på fömämlighet skilja från den andres.
Och hvad tjänar det nu till att hata? Hvad hvar det
vi tvistade om? — Det syntes så stort, det blåstes
upp och blef så viktigt. Vi ha annat och större att
tänka på nu.
Såsom en multnande klädnad faller allt detta af
mig. Mullens illusioner släppa mig.
Välsignad vare därför döden — befriaren!
Välsignad vare döden — sanningssägaren! Välsignad
vare döden — den store utjämnaren. Han är vis,
döden, ty han har ett öga mot evigheten.
“Bojor vi draga af den lott vi ärfva
Lustar oss jaga, frestelser omvärfva“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
