Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödens mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eviga hyddorna. Huru förtynges då icke jordelifvet
till väsentlighet! Huru återfå vi icke allt ur Guds
hand. Vi vinna ingång i historiens hjärtelif, i den
själarnas gemenskap, som är kyrkan i kyrkan.
Och då jag står framför dödens dörr, blir dock
skilsmässan kanske numera icke lätt. Döden skrämmer
mig icke, och jag längtar att se Gud ansikte mot ansikte
— men min hand släpper icke så lätt deras händer,
som stå omkring mig. — Jag har icke älskat nog,
jag har tappat bort många, jag kunde ha haft flera
med mig, jag har icke hunnit hvad jag borde. Så
blir min väg ända in genom döden en
syndaförlåtelsens väg.
— — — — — — — — — — — — — — —
O, Herre, Du som skänkte oss
all fröjds, all smärtas råga;
Som skänkte, hvad vi bittrast fått,
och hvad vi pröfvat bäst. —
O, skänk en enda gnista blott,
en gnista af den låga,
som burits genom jordens natt
af dem, som älskat mest.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
