Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VIII.
Tom smög sig hit och dit på afvägar, tills han
kommit väl bort från de återvändande skolbarnens
stråkväg, och knogade sedan vidare, nedstämd och
misslynt. Han gick ett par gånger öfver en liten
biflod, på grund af en rådande barnslig vidskepelse,
att öfvergången af ett vatten omintetgjorde
förföljelse. En halftimme därefter försvann han bakom
änkefru Douglas’ hus på toppen af Cardiff Hill, och
skolhuset var knappast synligt nere i dalen bakom
honom.
Han gick in i en tät skog och banade sig väg, utan
att bry sig om att följa några förut upptrampade
stigar, till skogens midt, där han slog sig ned på en
mossig plats under en lummig ek. Icke minsta
vindfläkt rörde sig där, den kvafva middagshettan hade
till och med kommit fågelsången att tystna; naturen
låg försänkt i en dvala, som icke stördes af något
annat ljud än en hackspetts emellanåt på afstånd
hörda pickande, och detta tycktes endast göra den
rådande tystnaden och känslan af enslighet ännu
djupare.
Gossens själ var uppfylld af svårmod, hans
känslor voro i lycklig öfverensstämmelse med
omgifningen. Han satt länge, med armbågarna på
knäna och hakan stödd mot händerna, och grubblade.
Det syntes honom, att lifvet i bästa fall endast var
en börda, och han mer än halft afundades Jimmy
Hodges, som nyligen sluppit ifrån denna jämmerdal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0068.html
