- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
91

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dit. Anländ till den fruktansvärda platsen
slingrade han sin lilla kropp genom massan och såg det
dystra skådespelet. Det syntes honom en
människoålder sedan han var där sist. Någon nöp honom i
armen. Han vände sig om och hans blick mötte
Huckleberrys, hvarpå båda fingo mycket brådt
att se åt annat håll och undrade, om någon
hade märkt något i den blick de växlat med
hvarandra. Men alla pratade och hade
uppmärksamheten fäst på den fasansfulla taflan framför dem.

»Stackars karl! Stackars unga man! Det borde
bli en läxa för grafplundrare!» — »Muff Potter
kommer att bli hängd för det här, om man får fatt i
honom!» I den riktningen gingo den stora hopens
yttranden, men prästen sade: »Det ä’ en Guds dom,
Han har haft sitt finger med här.»

Plötsligt öfverfors Tom af en häftig darrning,
ty hans blick föll på Indian-Joes slöa ansikte. I
samma ögonblick började folkmassan röra på sig och
knuffas, och röster hördes:

»Där ä’ han! Där ä’ han! Han kommer själf!»

»Hvem? Hvem?» frågade tjugu röster.

»Muff Potter!»

»Se där, han stannar! Pass på, han vänder om!
Låt’en inte slippa undan!»

Folk i trädens grenar öfver Toms hufvud sade,
att han icke försökte komma undan — han endast
såg tveksam och förvirrad ut.

»Höjden af fräckhet!» sade en af de kringstående;
»han ville komma och ta en lugn öfverblick af sitt
verk — väntade inte att träffa på sällskap.»

Hopen delade sig nu, och sheriffen gick fram
med viktig min, ledande Potter vid armen. Den
stackarns ansikte såg vanställdt ut, hans blickar
förrådde den fruktan han kände. När han stod
inför den mördade, skakades han som af ett
slaganfall, och han dolde ansiktet i händerna och brast i
gråt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free