Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
egentligen kan skiljas från dessa, säga vi med flit både råd
och ständer, emedan det synes oss oriktigt hafva blifvit
påstådt, att ifrågavarande konungaförsäkran sett det förras
inflytande mera än de sednares till godo. Rådets och
adelns samhällsställning var det — icke någon lagparagraf
— som gaf dem ett inflytande, de andra ståndens vida
öfverlägset3).
Vi anse såsom erkändt, att Gustaf II Adolf var af
gällande styrelselagars ord mera bunden än någon annan
konung under detta tidehvarf. Det måste då i än högre
grad gälla om de andra, hvad vi hoppas kunna visa om
honom, att alla inskränkningar i konungens magt voro
ut-talade- i en sådan obestämdhet, i så allmänna ordalag, att
deras tolkning blef åt omständigheterna öfverlemnad,
hvarigenom det förhållandet uppkom, att en god och snillrik
konungs magt i sjelfva verket blef utan alla gränser och
en godtycklig, oklok konungs utan andra än dem, som
bestämdes af folkets tålamod.
Den gamla mångtydiga svenska konungaförbindelsen
att med råds råde riket styra, satte ingen fast skranka
mot godtycket, heldst det ingenstädes var sagdt, med hvilka
eller huru många rädsherrar konungen borde samråda. Då
Gustaf Adolf dessutom under åratal från aflägsna fältläger
egde leda rikets styrelse, gaf det sig sjelft, att rätt månget
vigtigt regeringsärende af honom allena afgjordes. Man
har ock hans störste samtidas intyg derom, att det ännu
den tiden icke ansågs oundgängligt för ett konungabesluts
giltighet, att riksrådet i ämnet blifvit liördt 4).
3) I ingen punkt, fordrades rådets samtycke mera Sn ständernas, utom deri,
att orsakerna till dessas sammankallande skulle af rådet vara samtyckte,
g 6 af Gustaf Adolfs Försäkring den 31 Dec. 1611. Huru innerligt rådet
tänktes med ständerna förbundet se t. ex. Stjernman; 1. c. 443.
4) Ax. Oxenstjerna i rådet 1642: "K. Gustaf Adolf gjorde intet utan råds
råde — ideo amatus, venerabilis —; dock gjorde han det mer att han
icke skulle synas orsaken till händande olyckor än af necessitet". Geijer;
Sv. F:s Hist. Sedn. Afd. IV. 74 not. 5. ’ Beträffande betydelsen af ordet
"samtycke" i denna tids styrelsclagar må följande observeras. Ehuru Gustaf
Adolf i flera fall bundit sig vid rådets samtycke, talar rådet dock blott om
sitt "råd och betänkande". Carl (IX) öfverenskom äfven 1594 med rådet, att
riket skulle styras med bådas "råd och samtycke"; men detta fattas 1595 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
