Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
emellan konungen och hans undersåtar, men betecknande tör
afvogheten mot den närmast föregående tiden är den
skymten att å galgbacken begrafvas, hvarifrån han ej skonades,
fastän det deremot erinrades, att "salig konungen haft
förtroende till honom"4). — När man ville befästa ett svalg’’
mellan de dagar, som förflutit, och den gyllene tid, som
förbereddes, var det likaledes alldeles följdriktigt att börja
denna med en statsbankrutt. Baron Görtz hade gjort dessa
skulder; ständerne — sade man — hade ej förbundit sig att
dem infria 5). Alla "nyheters" undanrödjande uttalades som
den nya styrelsens förnämsta uppgift 8); man sökte dölja,
att hela det nya statsskicket var för Sverige en fullkomlig
nyhet.
Hurudan var då denna författning, hvilken uppgjordes
utan alla band af kronans gamla anspråk? En den tidens
statsman har betecknat den nya svekfulla grunden med de
orden, "Konung utan myndighet, frihet utan säkerhet"7).
Sanningen af omdömets sista del kan blott inses, i den mån
grundlagens verkningar inför våra ögon utveckla sig; men
att under konungamagtens fullkomliga upphäfvande sjelfva
värdigheten bibehölls blott såsom en skenbar frihetens
borgen för ett folk, som vid thronen brukat söka skydd mot
mägtiga medundersåtars förtryck — det lärer oss redan en
blick på några bestämmelser i 1719 års grundlagar, valakten,
konungaförsäkringen och regeringsformen, och i de ännu
strängare grundlagar, som följande år tillkommo. Kedan
krigsbefälet vid vestra arméen hade förklarat sitt
erkännande af Ulrika Eleonora såsom drottning bero deraf, att
löftet om enväldets afskaffande ej svekes. På samma sätt
förklaras i valakten den "vara den kongl, thronen förlustig
och böra anses såsom en rikets fiende, hvilken sig till en-
’) Cederschiöld; Bihang till Riksd. 1719, sidd. 2, 7, 11, 335 f.
s) Cederschiöld; Riksdagen i Stockholm år 1719, sidd. 36 f.: "hvad man gjorde
nu, det skedde på Görtz’s räkning, men hvad som gjordes framdeles, det
ginge på ständernas".
") Riksdagskallelsen 1718; Stjernman 1. c. sid. 2263. Jfr. Riksdagen 1719, ’
sidd. 380, 480. Regeringsformen af d. 21 Febr. 1719, gg 18, 25.
Riksrådet v. Höpkens ord. Skand. Handl. III. 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
