Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
bedrifter; dessa voro de ämnen, af hvilka hattpartiet
bildades. Varsammare och mera betänksamma män sågo
äfven de stora minnenas skuggsida; dessa ville nu
utveckla Sveriges inre kraft, så att det vid gynnsamt tillfälle
-sjelft kunde göra sig gällande. Deras motståndare kallade
dem nattmössor. Ingen skall numera kunna neka, att båda
partierna till sitt upphof voro lika fosterländska. Också
äro dessa, åren 1734—1738, partiernas gyllene ålder,
deras ännu oförderfvade tid. Dessa år kändes för folket rätt
lyckliga. Det nationella lifvets pulsar slogo högt.
Återstäldt efter det stora krigets lidanden, uppfylldes folket af
stolt sjelfkänsla. Förhoppningarnes gränser lågo fjerran.
Tidpunkten är inbjudande till hvila och föranleder en
«pisod. Den var för svenska språket af stor betydelse
och höll på att blifva det äfven för svenska skaldekonsten.
Dalin framträdde nu; dock var han hvarken i det ena
öller andra hänseendet utan föregångare. Tiden var gunstig
för språkets renande. Reformationstiden, som dock
medvetet eftersträfvat att gifva svenskan en egen religiös
litteratur 6), hade utsatt densamma för en kanske outplånlig
inverkan af Luthers och Melanchtons språk; likväl tilltog
denna förskämning i hög grad, sedan Sverige anträdt sin
eröfrarebana på andra sidan Östersjön. Utvecklingsgången
var den, att först under Gustaf Wasas söner det tyska
inflytandet hade öfvervigten och att sedermera svenska språket
starkt sminkades af det franska, då under och efter Gustaf
Adolf Sverige och Frankrike i förbund lyftade sig till
politiskt herravälde i Europa. Vid betraktande af ett
doeu-ment från de tiderna sticker detta förhållande så mycket
bjertare i ögonen, som de främmande orden voro skrifna
(sedermera ock tryckta) med så kallad latinsk stil, under
.det vår svenska ännu hade sina egna bokstafsformer. Med
Kyrkoordningen utaf 1571 säger, att de enfaldiga förvillas af främmande
ord. "Dertill varder ock värt svenska mål förkränkt och förvandladt
genom sådana sätt, det icke heller hafver någor nytto med sig, heldst när
det sker i oträngda måla, der vi sjelfve hafva ja så god ord, som de
främmande vara kunna". Hammarsköld.— Sondén; Sv. Vitterheten, sid. 46.
Jfr 1575 års ordinantia. Anjon; Sv. Kyrkoreforms Hist. III. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
