Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Carlarnes tid frambragte någon nationell svensk poesi —
så vände sig dock uppmärksamheten till svenska
språkets vård på samma gång som till forskning i Nordens
forntid 7).
Det var Carl XI:s tid, som förberedde en ny
bibelöfversättning och samlade en svensk psalmbok. Den första
svenska "språk- och skrifkonst" såg då dagen. Omsorg
om språkets renande utmärkte i hög grad Carl XII. Detta
mål förlorade han aldrig ur sigte. I sitt sachsiska fältläger
öfverlade han med den i samma syfte nitiske Hermelin om
modersmålets rykt och vård och hans i Timurtasch
utfärdade cancelliordning påbjuder användandet af "en ren och
tydelig svenska" samt undvikandet af "främmande ord" 8).
Tjensterna i de af Carl upprättade nya embetsverk fingo
svenska namn. Sjelf uppmuntrade Carl ända in i sina
sista år lärda verks utgifvande på modersmålet och under
hans tid började svenskan offentligen användas vid rikets
universiteter. Mot slutet af hans regering fördes mellan
Svedberg och Urban Hjärne den ryktbara striden om
svenska språkets rättskrifning. Skaldekonsten sjelf började
finna sig tillfreds med modersmålet; detta visade Frese,
som utvecklades och blommade ut under Carl XII:s tid.
Då ännu Columbus sjungit bäst på tyska och Eunius, ehuru
bättre i svensk sång, ofta begagnat tyskan, så sjöng Frese
endast på svenska sina fromma, rena sånger. Från Carl XII:s
af den renaste svenska anda lifvade tidehvarf lemnades
*) För det ofvanstående se Atterbom; Siare och Skalder, II.
8) Konung Carl XII iakttog den gamla regeln, att främmande sändebud, som
vid audiencer talade annat än latin, borde besvaras på svenska, ty
"con-temtum linguæ sequitur cpntemtus imperii". Han var mycket öm om
svenska språket och ville, för att få goda verk öfversatta till detsamma,
"nnderhålla några stycken uttolkare . . . der man funne sådana, som
språkets egenskap rätt förstode". Hermelin corresponderade med Bark och
doctor Hjärne om förslag att rensa språket, hvartill skulle bidraga, "om
ej allenast dem, som äro i canceliien, ville beflita sig om renhet utan ock
om några sammansatte sig att försvenska de främmande orden, som kunna
ändras, och derjemte skrapa möglet af de utur bruket komne och dem
draga fram i dagsljuset, då vi säkert skulle få ett både nätt och ymnigt
språk". Hermelin till Bark, Ranstadt d. 14 Maj, 9 Juli 1707.
Cantzli-ordningen af den 26 Oct. 1713. Floderi Handl. till K. Carl XII:s Hist.
III. 109. Jfr Instr. för den Civila Förvaltningen, I. 331 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
