Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
afseende 3). Detta syntes dock icke riksrådet Palmstjerna
nog betryggande. I Uppsala hade det redan länge varit
påbudet att till cancelleren insända utdrag af alla
akademiska afhandlingar och invänta tillstånd till deras
ventilerande, en föreskrift möjligen under 1740-talet tillkommen
med anledning af de i hätskt mössnit skrifna afhandlingar,
för hvilkas utgifvande den berömde Ihre ställdes inför
can-celli-rätt och straffades med böter och en allvarsam
tillrättavisning. Samma föreskrift utfärdade Palmstjerna (1753)
för Lunds universitet, trots consistorii föreställningar om
den långa vägen till hufvudstaden. Hvad afhandlingar i
statsrätt angick, så nöjde han sig ej länge med att af dem
erhålla utdrag, utan fordrade (1758) att få dem i
fullständig afskrift, på det att i ett sådant ämne intet ord skulle
undgå hans granskning. Palmstjerna gjorde ock allvar af
denna sin censur, ty redan första året indrog han för
politiska irrläror eller misstag flera afhandlingar, af hvilka
likväl en eller annan hade juris professorn till författare.
Den följande cancelleren, Löwenhjelm, återlemnade väl
censorssaxen åt decanus, men disputationerna voro då af
så obetydlig beskaffenhet, att mått och steg måste tagas
för att hindra deras nedsjunkande till en tom lek4). En
granskare af det dåvarande studentlifvet i Lund har funnit
det genomträngdt af tidens småaktighetsanda, funnit den
carolinska tidens vilda förströelser utbytta mot granskning
af nationsräkenskaper och rangtvister; denna småaktiga
ton kunde väl till en väsendtlig del bero derpå, att lärarne’
äfven vid detta universitet fattat sin pligt så, som Uppsalas
professorer gjort det mot frihetstidens slut — enligt sin
cancellers ord: "Jag vet med säkerhet, att dessa herrar
blott sysselsätta sig med politik och försumma ungdomens
uppfostran. De förlora sin tid med att inpregla partiprin-
3) Si vero quid a religione, republica et bonis moribus abhorreret —
öfversätter Lindfors; Analecta etc. I. 43. — Biograph. Lexicon, XI. 57 f.
F. Braune; Några anteckningar om Studentlifvet, Nord. Univ. Tidskrift;
Lund 1858, sidd. 32, 42.
4) Lindfors; Analecta etc. I. 63 f., 82 f., 102. Geijer; 1. c. 125, not. 9. Tessin
och Tessiniana, 394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
