Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
vägen till industrilån i banken på ett sätt, som snart kastade
dennes sedlar i vanvärde.
Emellertid väntade hattarne länge de stoltaste
verkningar af sina bemödanden. Liksom de drömt att genom en
rask marche mot ryska gränsen icke blott återvinna de
förlorade Östersjöländerna, utan förskaffa Sverige en långt
fördelaktigare gräns, än det någonsin egt åt öster, så fanns ej
heller någon måtta i- deras ekonomiska drömmerier. 1 dessa
sågo de sig med inhemska alster kunna ersätta Virginiens
tobak och Chinas thé, Rysslands hampa och Italiens silke,
Cayennes peppar och Indiens färgstofter3). Ett slående
prof på deras svindlande förhoppningar lemna de planer,
som uppgjordes för Skånes framtid, serdeles sedan Linné
vid minnet af sina observationer derstädes yttrat: "Alltså är
oförnekligen intet land i Sverige att förlikna emot Skåne
och intet i Europa, som det med rätta kan föresättas, då
alla dess förmåner blifva vägde emot hvarandra". Nästan
all vår import skulle genom det landets alster, när det en
gång blefve rätt odladt, göras öfverflödig. Dess kala höjder
hoppades man en gång få se "förvände i nyttiga vinberg"
och från kaffeodling afhölls man, såsom det tyckes, blott
af fruktan för dryckens skadlighet4). Till detta drömda
mål ville man i nödfall drifva folket med tvång, ty —
säger hattarnes tidskrift — "det bestod i ett elakt begrepp
om friheten", ifall undersåtarne trodde, "att när de gåfvo
:l) Om The så godt som det chinesiska, ja bättre — se Linnæi
Westgötha-resa. Sthlm 1747, sid. 196. Ingen svensk växt var dock ännu funnen
tjen-ligare till thé än sjelfva Linnæa, sid. 254. Ett för tiden karakteristiskt
yttrande sid. 156 vid tal om Ostind. Comp:t i Göteborg: "Dock var artigt
att se, huru det myckna silfret, som med så många 1000:de menniskors
svett utpinades ur silfvergrufvorna i Peru, .... med mycken våda
transporteras åt Europa, der de mest cultiverade och förnuftigaste nationer,
som deraf blifvit egare.....detsamma till en annor verld i Ostindien
med större möda och fara afföra från Europa till ostuderade nationer och
der byta bort det för några blader af en buske, som lätteligen kunde växa
hos oss sjelfva, om man allenast skötte om att först skaffa friska frön;
dessa blader bruka vi att dricka in infuso, som sjelfva ega 100:de slags
både smakligare, och helsosammare växter; och en del af silfret, som
uthärdar all tid ... . bortbyte vi för bräckliga lerkäril . . .; si så
commen-derar visheten penningen och modet visheten". Om Hampodling se Ärlig
Svensk, sidd. 424—425. Se i öfrigt följande noten.
4) Se Bilaga C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
