Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo N. Tolstoj. Litterär studie - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 LEO N. TOLSTOJ.
lumpna kopek, under det de samtidigt rundt omkring sig se
hundra och tusentals lätt förvärfvade rubler kastas bort på
lappri, och att de ej alla gripa till bekvämare förvärfskällor,
ocker, tiggeri, prostitution,’ skälmstycken, bedrägerier, brott.
Det är den rike, som är orsaken till eländet, i det han från-
tager landtbefolkningen hvad denna oundgängligen behöfver
och förstör det i staden. Och på samma gång förstör han
äfven de människor, som följt honom till staden för att på
ett eller annat sätt skaffa sig något tillbaka af det, som man
röfvat från honom.
Hvad är då att göra? Vi måste alla lcfva af vårt kropps-
liga arbete och afsäga oss alla personliga tjänster af våra
medmänniskor. Vi måste aflägsna de murar vi uppföra för
att hålla oss på afstånd från fattigdomen. »Låt den grym-
maste människa försöka att sätta i sig en måltid på fem
rätter mat midt ibland folk, som hungra eller icke ha annat
än kornbröd att äta, och han skall icke ha mod att göra
det. — — — — Hela riktningen af vårt lif, från vår föda,
våra kläder, vår bostad, vår snygghet, ända till vår bildning,
har till hufvudmål att hålla oss på så långt afstånd som
möjligt från fattigdomen. Och vi förslösa mer än nio tionde-
delar af vår förmögenhet på att uppföra denna oöfverstigliga
mur.» Vi måste afsäga oss rikedomen, afskafifa penningarna.
»Den som eger slafvar har rätt till Peters och Ivans arbete,
men den rike har rätt till alla dessa okändes arbete, hvilka
äro i behof af pengar.»
Men hur går det då med industrien, vetenskapen, konsten
— hela kulturen ?
Härpå svarar Tolstoj i sin uppsats Om konstens och veten-
skapens betydelse. Människorna kunna icke lefva utan veten-
skap och konst, men mycket af livad som pryder sig med
dessa namn har ej rätt till dem, är för människorna af alls
intet gagn eller tjänar blott till att rättfärdiga det lif män-
niskorna föra. För fyrtio år sedan trodde hela världen på
Hegels lära, att allt hvad som existerar är en produkt af
förnuftet, så att hvarken ondt eller godt finnes. Denna lära
rättfärdigade allt slags ondt. Nu tror ingen mer därpå, ty
man behöfver den ej längre. Man har en vetenskaplig veten-
skap, man undersöker och ordnar fakta. Men för att ordna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
