Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odödliga kyssar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 SANGER 1851
Odödliga kyssar.
Kom en stund från balens vimmel
under nattens klara himmel,
där sen tusen är millioner
stjärnor se till jorden än.
Gå, som mänskan går, förveten
från en vals till evigheten!
Sen från evigheten skynda
till din glada vals igen!
Darrar du? Slå kring dig schalen!
Det är frost i stjärnesalen.
Alltför hög är nattens himmel,
kall odödlighetens hamn.
Mellan den och lifvets timma
ligger grafvens dystra dimma;
darrar du att spårlöst svinna,
lik en våg i hafvets famn?
Darra ej, min bleka flicka!
Vet, från hvarje stjärna blicka
ned keruberne och samla
strålar ifrån eterns sal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
