Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågel i rosengård. Sylvias visa 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
—O säg för ingen
på jorderingen,
men ack, mig lär
hvad kärlek är!
— Min lilla fågel, tag dig till vara!
Jag törs ej säga, jag kan ej svara.
Bed himlens stjärnor dig det förklara
och fråga skogen i morgondagg!
Då går ett kvitter i löf och toppar,
som pärleregn öfver myrtenknoppar,
och skogen doftar, och stjärnan nickar;
men fågeln än på sitt galler pickar.
— Så säg, jag ber,
hvad vill du mer?
— O låt mig bygga
ett bo, att trygga
min frid, min tröst
till lifvets höst!
— Mitt hjärtas fågel, min ljufva, bittra,
bygg bo på klippor, som ej förvittra!
Gud gif din kärlek en kvist, att kvittra
din glada, älskliga visa på!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
