Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uno Cygnæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNO CYGNÆUS 123
Han tände ej Lucias ljus allena,
han har haft trogne medarbetare,
och de, som han, vår glada tack förtjena;
men upp till honom alla blicka de,
och nu sin röst med barnens de förena.
Vid sista nyår bäddades hans graf.
Där voro blommor! Vinterns hvita drifva
var sommargrön af allt hvad kärlek gaf,
och mycket mera ville mången gifva.
Det var som hade landet andats ut
så varmt sin tack i afskedets minut,
att själfva drifvan smälte bort i tårar
för framtidsfläktarna af nya vårar.
Vet du, mitt barn, hvem denne mannen var
som älskat dig, som lefvat för din lycka
och hvilkens arf skall ingen från dig rycka?
Så minns och göm hans namn för framtidsdar,
när du förstår det bättre! Säg det sedan
åt dina barn, att detta namn må gå
från tid till tid, i lifvets ny och nedan,
högt äradt, ja, men älskadt mer ändå!
Uno Cygnæus knöt det fasta bandet
af folkets skola som en framtidsbro
till ljus och bärgning, att i hvarje bo
må Finlands harn i Jesu Kristi tro
lofsjunga Gud och tjena fosterlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
