Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I aftonlugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 SANGER 1890
Där du har stått, där har jag stått,
den dig förrådt, har mig förrådt;
hvem sviker? hvem förråder?
Ej du, ej jag. Öm jag har lärt,
att hålla gamla Sverige kärt,
som tappra fäders minne,
om det än på min tunga bor,
är Finland dock min vigda mor,
och hennes son är finne.
Och älskar du din sköna sång
från fäders tid, när du en gång
var främling i Europa,
så är du nu med sed och lag
Europas äkta son, som jag:
vi höra ju tillhopa.
Hvi tvista då om språkens ljud?
Säg, hvarför gaf oss Herren Gud,
att samma hjärta tjena,
två ögons ljus, två armars stål,
om ej för att till samma mål
en dubbel kraft förena?
Ve den oss båda skiljer åt
med fagra ord och ormalåt!
Han splittrar, han försvagar,
han lämnar oss med klufven håg
till hjälplöst rof för tidens våg
i våra pröfningsdagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
