- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
429

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofelbart kommit till korta, därest han icke kått en
bunds-körvant i smedsyrket, som ined vänstra handen grep den
blodtörstige Danton i öronen och ej utan fara för eget
hull åtskilde kämparne. Bocken, som mist horn, skägg
och ulltappar, föll ur sin roll* reste sig på två fötter
och såg sig om efter reträtt.

— Det är ju Kalle! ropade Sigrid, som såg sina
illusioner betänkligt svikas, när hon under bockens rifna
päls igenkände gårdens springpojke, hvilken alla dagar
hållit henne sällskap i kälkbacken.

Kalle gjorde ett förtvifladt försök att återtaga sin
fyrbenta natur och utdelade, med en rädd blick åt soffan,
sina klappar, hvaribland Dantons garotthalsband. Därekter
sprang han, vid ett nytt morrande, sin väg på de två
ben naturen ansett körslå kör bans lilla person.

Klapparna fortforo att regna, man visste ej huru,
och detta var det fina i leken. Än från den ena, än
från den andra dörren, som öppnades på glänt af okända
tomtar; än från taket, än från golf vet; än funnos de
oförmodadt i vederbörandes fickor och famn; än sväfvade
de i luften på ett segelgarn, än på ett spjällsnöre. En
så munter julafton hade man aldrig upplefvat på
Muisto.

Malla Södergren kringbjöd äpplen. Jag följde henne
med nyfikna blickar, ty midtpå brickan stod Hiienkallio
afbildadt som ett eldsprutande Vesuvius med en
förskräckligt djup koppargrufva och i grufvan ett mycket
naturtroget möss af guttaperka. Det var min julklapp
till smeden; men kanske bör jag tillägga, att mösset
utgjorde handtaget till en liten penntorkare, hvilken jag
med egen hand förfärdigat, och därpå såg man den
franska örnen broderad med namnet Gavaignac under
mössets fötter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free