Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillbringade sina lediga stunder på källare och
krogar satt Erik hemma i den lilla bodkammaren
och öfvade sig i läsning och skrifning, ty han
hade föresatt sig att icke för alltid tjena såsom
bodkarl. Som förståndig karl tänkte han dock
på det gamla ordstäfvet som säger, att man
måste krypa innan man kan gå, och derför ansåg
han det icke vara en skam, att börja med litet.
En afton kom principalen af en händelse att
gå förbi det upplysta bodkammarefönstret.
Gardinen hade blitvit skjuten åt sidan, så att den
vid bordet sittande Erik var synlig. Sedan
principalen en stund betraktat sin i läsning
fördjupade bodkarl gick han fundersamt derifrån.
Dagen derefter blef Erik inkallad till sin husbonde
i enskildt samtal. Resultatet deraf blef det, att
Erik en månad senare hade sin plats innanför
boddisken, der han skötte sig fullkomligt lika
bra som i sin förra ställning.
Allt detta hade han redan hunnit berätta
för Anna innan de hunno hans hem. För denna
dag hade han bedt om att få vara fri, och den
hygglige principalen, som för hvarje dag satte
mer och mer värde på sitt biträde, hade gerna
gifvit Erik den önskade friheten, då han erfor
orsaken dertill.
»Nå, kära Anna,» frågade han derefter, då
han med armen slingrad kring den unga flickans
midja satt i den med storrosigt tyg öfverklädda
pinnsoffan, »du skref att det var ett angeläget
ärende, som förde dig hit. Hvad kan det vara
för ett ärende?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
