Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Ulla - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
61
— Älskling! sa hon högt och tydligt och gav
honom en smällkyss på den mustaschprydda munnen.
Det höll på att bli skandal, och jag skulle
naturligtvis i så fall ha blivit den drabbade. Som
gentleman — och kanske också av andra skäl, som jag då
inte såg — måste jag bekänna att alltsammans var
mitt fel. Värdfolket lyckades emellertid så
småningom att i sitt eget intresse få episoden att framstå som
ett obetänksamt men i grunden oskyldigt skämt —
vilket den också var — offret valde efter den första
häpnaden att betrakta det hela som smicker —
egendomligt nog — och den sköna fridstörerskan föreföll
totalt oberörd.
Nej, Agnes var till slut den enda drabbade. Hon
grälade på mig på hemvägen, och vi blev aldrig
vänner mera. Det kom en hej dundrande middag
emellan.
Naturligtvis uppförde jag mig som en buse mot
henne, men det är alltid lätt att säga efteråt. Och
skulle det ha varit bättre om jag hycklat, när jag
ändå skulle ha blivit tvungen att bekänna allt för henne
så småningom?
Susanne och jag upplevde en hemlig, ganska
kort-livad och allt annat än kysk förlovning. Susanne var
oemotståndlig — inte ens för Ulla har jag bekänt
hur oemotståndlig hon var. Hennes urskillningslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
