Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Agnes - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
189
Fru Strömberg hade under tiden fiskat upp en
lorgnett någonstans i barmens veck och betraktat
tavlan. Hon stoppade åter in lorgnetten och sa med ett
leende runt bordet:
— Och så är det en sådan glädje att få hjälpa en
stackars konstnär. De har det minsann inte för fett.
Men vi tar det naturligtvis inte på det viset med dem.
Lisa och Mullret är våra verkliga vänner, bland de
bästa vi har. Tänk när Lisa berättar sina
värmlandshistorier! Och han är så naiv, han ....
Det talades om målarparet en stund. Jag
behärskade mig och frågade inte, hur det går till när någon
väljs in i Konstakademin.
Agnes tog vara på någonting fru Strömberg sagt.
— Det är alltid en sådan glädje att hjälpa, sa hon.
Det liksom gör en rikare. I går till exempel kom en
liten fattig pojke in och ville sälja bär ....
Jag kopplade av — och kände mig som en dålig
människa med min ständigt hackande kritik. Är det
inte bättre att folk gör goda gärningar och poserar
med dem, än att de inte gör några goda gärningar
alls?
En av herrskapet Strömbergs döttrar kom in och
serverade påtår. Hon var underligt nog söt, och fru
Strömberg skulle antagligen inte behöva bemöda sig
särskilt för att gifta bort henne en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
