Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Slåtterkarlarna på Ekolsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLL OCH MÄNNISKOR
Men se! Vad skymtar fram långt nere i allén
en tidig morgonstund? Man kan ej nog förskräckas.
En hel vidunderrad! Ja, tanken är blott en:
att domens dag är när. "Fort! Husbond måste väckas!"
En piga skyndar in och skriker högt, att jättar
med liar i sin hand till storms mot gården gå.
De ha försummat, de, att själva åkern slå,
och dylikt lockar fram all skogens troll och vättar.
Förvaltarn störtar opp. Månn detta kunde vara
den hjälp, som han beställt? Han raskt i klädren far.
Han öppnar förstudörrn, men åter till den drar,
förfärad även han för denna kämpaskara,
grovlemmad, himlahög, gravdyster, lieväpnad,
av inga kläder skyld, som drar mot slottet fram.
Är detta mänskors släkt? Bekämpande sin häpnad,
han åter tittar ut och ser då undersam,
att varje man är gjord av kärnfrisk furustam.
Han vill ej blicken tro. De gå, att marken skakar,
men vid vart steg man hör hur hårda träet knakar.
Förutan ögons hjälp de nå sin vandrings mål,
rätt grovt de yxats till med huvud, armar, bål,
ej minsta spår av konst, men kanske just därför
det mer förskräckligt tycks, att döda trät sig rör.
Av gårdens folk envar, som gå och krypa kan,
är flydd till mörka loft, i källrar krupen neder.
Förvaltarn blott står kvar — det erkänns till hans heder
och ser med dödens lugn den hemska troppen an.
Att den är Polhems verk, ej mer han tänka tör.
"Vem utav kvinna född", med ängslan han sig spör,
"kan vara mäktig nog att forma denna skara?
Nej, ett naturens verk den säkert måste vara."
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
