- Project Runeberg -  Två berättelser /
64

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans hade gärna velat hvila sig efter den långa
järnvägsresan, ty han kände sig verkligen trött, och
det så mycket mer, som han knappt sofvit något under
den föregående natten. Men herr Blunt tog ingen
hänsyn härtill — han befallde, och Hans måste
hörsamma honom.

Ej långt från blockhuset flöt midt igenom skogen
en sextio fot bred men, som herr Blunt äfven anmärkte,
mycket djup och forsande liten flod. Närmast floden
var på båda stränderna en lång sträcka af skogen
sköflad, och herr Blunt antydde, att denna sträcka
skulle alltmera utvidgas inåt vildmarken.

»Ni måste veta», sade han, »att denna flod ett par
timmars väg härifrån utfaller i Mississippi. Vi fälla
träden vid stränderna, söndersåga dem och flotta
dem sedan ner till Mississippi, där vi lätt få sälja
veden till ångbåtskaptenerna. Detta trädfällande är
visserligen ett tungt arbete, men det inbringar mycket
mer än landtbruk och kreatursskötsel här på trakten.
Vi odla därför icke mer land, än som är nödvändigt för
att anskaffa majs och potatis för oss och för våra kära
husdjur. Nu äro vi på platsen, ni kan börja
arbetet. Där stå just ett par lönnar, som skola lämna
många famnar ved. Ni får vara mycket flitig, om vi
skola bli goda vänner.»

Med dessa ord aflägsnade sig farmaren och
lämnade Hans allena i den ödsliga skogen, ej i det bästa
lynne. Att hela dagen fälla skog och hugga ved var
ett tungt arbete, och Hans tyckte nästan, att han till
och med som hamnarbetare hade haft det betydligt
bättre än här, långt från allt umgänge med människor,
midt i urskogen.

»Det kan ej hjälpas, jag måste hålla ut, tills jag
förtjänat så mycket penningar, att jag kan återvända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free