- Project Runeberg -  Två berättelser /
68

(1898) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Henning Wendell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 BORTOM HAFVET.

»Se er väl för», sade herr Blunt en afton till Hans,
då turen just var hos honom att hålla vakt. »En
granne har senast i dag sagt mig, att häst- och
oxtjufvarne blifva allt fräckare och fräckare. Ni är
ansvarig för min boskap, håll därför ögonen vackert
öppna, och så snart ni märker något misstänkt, så
fyra af bössan som signal för oss.»

»Vaksamhet från min sida skall icke fattas»,
svarade Hans.

Innan han anträdde vakten i det fria, intog han
sin vanliga aftonmåltid och drack en kopp varmt te,
som Blunts hustru, efter hvad hon sade, kokat enkom
för honom. Teet var i själfva verket mycket starkare
än vanligt, men Hans kände en obehaglig bismak,
så att han ej kunde dricka mycket däraf. Med
nattens inbrott begaf han sig på sin post, öfvertygade
sig om att allt var i god ordning och tog plats på
en kullfallen trädstam, hvarifrån han i det klara
månskenet kunde hafva en öfverblick både öfver djuren,
som lugnt hvilade på marken, och öfver skogsbrynet.
Om tjufvar komme, kunde de åtminstone icke osedda
närma sig den lilla hjorden.

Hans höll sig vaken till framemot midnatt, ehuru
han hade att kämpa mot en ovanlig trötthet, men
efter midnatt förmådde han ej längre motstå sömnen.
Ögonen föllo ihop, bössan gled ur handen på honom,
medvetandet försvann, och snart sof han som en
stock.

Ej långt därefter öppnades dörren till farmarens
hus, och herr Blunt jämte sina två söner trädde ut.
De närmade sig tyst den sofvande och skrattade
hånande.

»Han hör, känner och ser ingenting mer», sade
herr Blunt. »Mor har kokat hans te utmärkt. Fort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaberatt/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free