- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
48

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bedrift att ur klippan hugga ut denna trappväg för fartyg
än att gräfva igenom Sueznäsets sandbankar.

Då vi stego i land möttes vi af en svärm pojkar, som
hade legat och väntat på oss. Ordet »Vägvisare)) stod tryckt
i guldbokstäfver på deras mössor, och en karl midt ibland
dem, hvilken bar samma slags skylt på pannan och en
väldig staf i handen, uppträdde som befälhafvare eller
skolmästare för denna bock af lilleputtar. Vi af böj de dessa
vägvisares tjenster, men lika fullt hoppade, kraflade och
sprungo de omkring oss, skrattade, pratade och pekade och
voro därtill så trefliga, att de slutligen fingo sin lilla penning.

»Kärlekens stig» ledde oss genom en doftande tallskog
långs strandbrädden och förde oss naturligt nog ut till’
»Hjärtats udde». Hvarför åter en fortsättning af samma
väg skulle störta oss i »Dödens gång», kunde vi icke för
vårt lif fatta vid denna tidiga timme. Men vi upphörde
snart att bry vår hjärna med den saken, ty då vi stigit
upp för en brant höjd, lågo samtliga fallen för våra blickar.

När vi nu skådade uppåt strömmen, sågo vi, huru
Göta elf hvitskummande forsade ned genom en trång
öppning i den mörka, gråa klippan. Branten på andra sidan
var beväxt med granar, och på fallets högsta punkt sågs en
klippö — Gullö — midt i det brusande vattnet skjuta upp
sin hjässa, där samma slags träd af ständig grönska stucko
sina spetsar upp i höjden.

Hela fallet är ungefär hundra fot högt, men för att
komma ner för en sådan höjd sänker sig elfven en sträcka
af något mer än en half fjärdingsväg, och förmodligen skulle
amerikanare i allmänhet kalla Trollhättan snarare för fors
än för vattenfall. Det är likväl en ofantlig vattenmassa,
kanske tillhörande det största fall i Europa, som störtar
ned mellan klipporna.

Svenskarne dela Trollhättans brusande forsar i fem
olika fall. Det lägsta är tjugufem fot och kändt under
namnet »Helvetesfallet». Men det mest storartade är
otvifvel-aktigt »Toppö-fallet». Halfvägs i fallet klyfver sig strömmen
omkring den lilla kala klippan Toppö. Här kommer vattnet
sjudande från de öfre forsarna och störtar ned i en brant
lutning af fyratiotvå fots höjd. Den väldiga kokande mas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free