Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de gråa sidorna. Och huru kunde man nu tvifla på, att
våren var i annalkande?
Samtidigt började isen i Mälaren att gå upp, och stora
hvita isblock kommo seglande ner i Norrström. Det var
detta, som fiskmåsarna väntat på, och de fingo nu riktiga
högtidsstunder. De slogo ned på hvartenda isblock, just
som det hvirflade ut från broöppningen, och hade en
munter seglats utför strömmen. När dessa flytande isstycken
hunnit fram till Grand Hotel eller möjligen till
Nationalmuseum, hade passagerarna snappat upp hvarenda läckerbit
afskräde från deras yta, sträckte därpå ut sina långa vingar
med ett gällt läte af förtjusning och flögo åter uppåt strömmen
för att slå ned på nya isstycken och friska jagtmarker samt
åter glida nedför strömmen. Och detta höllo de på med hela
dagen, liksom en hop skolgossar, hvilka åka kälke utför en
backe, men fiskmåsarna hade en fördel — de behöfde icke draga
upp sina kälkar efter hvarje åkning. Det fanns alltid ett
nytt isblock, som kom seglande nedåt och mötte dem samt
skänkte dem på samma gång deras middag och en åktur.
Ibland uppstod strid mellan måsarna på ett af
isblocken om någon särskild läckerbit. Då sågo alla fiskmåsarna,
som kommo seglande ner för strömmen, noga efter, att de
stridande behörigen lyfte på vingarna, hoppade mot hvarandra och
skreko och sträckte ut näbbarna enligt »stridsreglerna», till
dess slutligen den största måsen segrade och flög uppåt
strömmen med segerpriset i sin näbb, och alla de andra
fiskmåsarna med ett belåtet kraxande flögo efter honom,
naturligtvis för att åter börja sin seglats nedför strömmen.
Den 26 Februari kom ett engelskt fartyg, Ingram från
London, seglande upp på strömmen, lastadt med tvåtusen
tvåhundra tons majs direkt från Newport News i
Vir-ginien. Jag såg på de gyllene kornen, då de fördes bort
från det sotiga skeppet. De bragte helt visst med sig en
sommarhelsning till mig från mitt fädernesland.
Den sista vinterdagen var jag modig nog att företaga
en utflykt, och kl. 10 på morgonen for jag bort med den
lilla ångbåten William Lindberg. Det blåste sydlig vind,
och solen strålade fram mellan de jagande skyarna. Snön
hade redan smält på Djurgårdens stränder, men den låg:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
