Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några dagar därefter, då jag med min ämbetsbroder,
den turkiske envoyéen Prins Karadja Pascba, talade om
morkulljagt, uttryckte han en önskan att få försöka sig
därmed. Ingeniör Frestadius var välvillig nog att ordna
ett jagtparti för den muselmanske prinsen. Yi foro med
ångbåt långt ut i skärgården och stego i land på
Tynning-öns skogiga strand. Där fanns icke någon väg, ej ens en
gångstig, och vi letade oss fram i skogen på rätt besvärlig
mark något öfver en balf fjärdingsväg. Därpå anvisade
ingeniören oss våra platser, och vi stodo där i djupa
skogen, väntande att få höra morkullans grymtljud. Det var
en kall, blåsig afton, och fåglarne sträckte sparsamt.
Frestadius sköt en, och då ingen mer kom inom håll, beslöt
han sig för att med ens af sluta jagten och gick därför själf
omkring för att ropa på jägarne.
Yi. möttes vid foten af ett berg, men Prins Karadja.
var icke tillstädes.
))Kopade ni på honom?»
»Ja visst.»
»Då hörde han kanske icke. Låt oss ropa på honom
igen.»
Yi ropade nu så högt vi kunde.
Intet svar.
»Högst märkvärdigt.»
»Låt oss skjuta af våra gevär. Jag är säker, att han
då hör smällarna.»
Pang, pang, pang, pang! Fem jägare aflossade en salva
af tio skott. Yi stodo alla i spänd uppmärksamhet och
lyssnade under den tystnad, som följde på skotten. Icke
ett ljud till svar.
»Nå, ja», sade vår värd; »prinsen har sin betjent med
sig. Bestämdt skulle endera svara, om de vore qvar.
Saken är klar. Karadja har tröttnat att vänta, då han icke
fått några fåglar att skjuta på, och gått tillbaka till
ångbåten. Därom är också ingenting att säga; qvällen är icke
den trefligaste.»
Yi bröto nu upp och återvände till båten. Blåsten
tilltog, himlen öfvertäcktes af moln och svartnade till; det
blef nästan kolmörkt i skogen. Yi voro alla glada, då vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
