- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
391

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enda. Yi tältade tillsammans. Det dagliga lifvets ord,
kvilka brukades om de föremål, som kvarje stund mötte oss
under ett primitivt skede af lifvet, voro desamma ocli hafva
föga ändrats under de tusental år, som vi varit skilda.
»Fader)), »moder», »broder», »syster» äro alla fyra svenska ord,
men finns det någon amerikanare eller engelsman, som icke
förstår dem? »Syskon» begagnades utan tvifvel af våra
gemensamma förfäder på den äldre stenålderns tid, men
under de många flyttningar, som vår gren af den germanska
stammen fått företaga, bar ordet tappats bort. Låt oss
kemta det tillbaka. Det är icke ett nytillverkadt ord, ej
keller en konstgjord samling bokstäfver. Det har brukats i
sekler. Det är en del af vårt arf. Det står så nära vårt
»sister», att vi kunna få en föreställning om dess betydelse,
men på samma gång så pass långt därifrån, att det icke
behöfver förvexlas därmed. Det är det enda hemlifsord,
som vi nu sakna, det enda, som kvarje barn, hvilket eger
bröder ock systrar, kar bekof af. Låt oss göra det till
vår egendom ock så sammandraga tre ord till ett.

I språkforskare — i Amerika ock England — jag bugar
mig vördnadsfullt för eder ock önskar långt lif, kelsa ock
välgång åt eder, edra föräldrar, edra barn och edra »syskon».

Svenskarne äro icke hädiska af sig. De svärja sällan
vid Gfud eller vid någon af ljusets makter. Om de alls
svärja, så är det vid mörkrets makter, ock äfven då draga
de sig för att nämna djäfvulen vid hans rätta namn. De
»gå som katten kring ket gröt» ock kalla honom »fan»,
hvilket ord härledes från »fienden», d. v. s. den lede
fienden eller »den onde». Svenskarne, som vilja säga »djäfvul»,
men tycka, att det icke passar sig, nedtysta således sina
betänkligheter ock lugna sina känslor genom att säga »fan».

Det vanligaste sätt, k varpå mörkrets makt anropas,
består i att säga »ta mig fan», men stundom, när en svensk
är mäkta ond, vill kan svärja vid mer än en djäfvul, ity
att en enda sate icke förslår för tillfällets kraf. Det antal,
som vanligen tillfredsställer en svensk, när kan blifvit
riktigt förgrymmad, är sjutton. »Ta mig sjutton djäflar» är
den då brukliga svordomen, ehuru en mera hyfsad person
utelem nar »djäflar» ock svär vid »sjutton».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free