Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så snart speljakten satte sydlig kurs, tillsatte
fregatten ännu ett par stagsegel. Men länge
vidhöll icke Sjöstjerna sin jagt, innan han tog sim
tillflykt till ett kraftigt medel att stoppa den flyendes
fart. Han gick fram till fören, i afsigt att låta rigta
ett skarpt skott från en af bogkanonerna.
Då det skarpa skottet dundrade från fregatten,
och dess dån hördes in i kajutan, framstörtade på
en gång de båda damerna och den ångestfulle
baronen. Den gamle flög fram till relingen genom det
moln af krutrök, som efter skottet dref in på däck.
«Min son!« utropade han. «Skona min son!« Han
fattade Sjöstjernas hand.
Äfven baronessan fällde en förbön för den
älskade sonen, och Nathalias sköna ögon fästade sig
med ett obeskrifligt rörande uttryck på Sjöstjernas
drag. Han kände sig öfverraskad och förlägen. Hans
hjerta råkade i strid med bans pligt.
Hastigt förde han dock hela familjen tillbaka till
kajutan. «Herr baron !« sade han, mina damer! Jag
ber er, varen icke så oroliga! Jag uppfyller en sträng
pligt, som i detta ögonblick verkligen kännes mig
tung, då jag skjuter på den flyende speljakten. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
