Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så snart Sjöstjerna såg den fiendtliga flaggan
sjunka, satte han ut sina slupar, för att undersöka
sin pris. Han gick sjelf så nära, att hans bogspröt
sköt in öfver hennes hackbräde. Han kunde då
betrakta det nederlag, som egt rum på den ryska
fregatten. Öfver hela däcket lågo kringströdde döda
och sårade. Det öfverblifna manskapet stod bestört
och handfallet i strödda grupper. Så snart Ulla
Fersens slupar lade till Naduckta, och äntergastarna
störtade ombord, lade de öfverlefvande ryssarne ned
gevär. Löjtnanten, som anfört äntergastarna, sprang
akterut, medan Sjöstjerna gick för-ut på sin fregatt,
för att från bogsprötet, der han tog sin plats, gifva
de befallningar han ansåg nödiga.
Då löjtnanten hoppade opp på flaggkistan,
tilltalade honom en rysk officer, som låg blödande vid
hans fötter: «Kan jag få tala med kapten Sjöstjerna?
Jag är chefen på Naduckta. Jag önskar blifva förd
till min besegrare.«
Förundrad öfver det svenska tilltalet, frågade
honom löjtnanten: «Är ni då Svensk, eftersom ni talar
vårt språk?«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
