Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XIII. De frivilliga från Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
»Bara han farit fram med tillbörlig klokhet.
Danskarne äro så listiga. Det hade varit så gott att häkta
dem på en gång och fört dem till Gevle», sade
Berghemius.
»Och retat danskarna till hämd, då hären kommit hit!
Nej, det hade ej varit ,klokt. Bättre då att, som skett,
ställa dem under Per Simonssons uppsikt. För övrigt
torde farbror Rahm vara väckt till besinning. Far lät mig
till honom skriva ett brev, som både med bevis och
känsloskäl klargjorde honom det ovärdiga och farliga i hans
ställning samt besvor honom att vända om.»
»Det var ett hårt silag för din far att erfara Rahms
handlingssätt?»
»Mycket hårt.»
»Han har gjort färre förluster än jag», sade
Berghemius allvarligt.
Det var nio år sedan han förlorade sin hustru och
ändå hade det knapt ärrat över såret. »Och dock har
jag haft dig», brukade han säga och stryka handen över
Magnils ljusa hår.
»Då jag återkommer till Revsund, får jag närmare
reda på vad Per Simonsson haft att förmäla och vad
som kan vara att företaga på grund därav. Nu är intet
annat att göra än att avvakta härens tåg över gränsen ...
Har farbror fått tag i några lämpliga budbärare?»
»Förträffliga. Du skall få se och tala vid dem i
eftermiddag. Rimpi är just nu ute och budar dem.»
Frampå eftermiddagen kom Rimpi med sin skara.
Rimpi hälsade Karl med den mest oförstälda glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
