Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
— Guds straff, hörde hon någon yttra.
— Kanhända, tänkte hon betryckt — men hvad
hade de då gjort för att straffas så hårdt? Hon
sjönk ihop mer och mer, hjärtat dunkade oroligt
och skymningen var så hemskt dyster denna kväll.
För att slippa ifrån de efterhängsna tankarne
lyssnade hon förströdd till samtalet mellan Blom och
Ersson.
— Har ja’ inte rätt!l utbrast arrendatorn
hetsigt. — På baken skäller di som hundar, men i
ansiktet på en vågar ingen säja ett ärligt ord.
Nej tvi tusan för sådana backharar, dom aktar
ja’ inte för en vitten. Nå, ja’ har förstås också
haft mina sidor. Supit har ja’ å ett svin va’ ja’,
men nu ä de’ slut me’ den saken.
— Såå, sade Blom långdraget och betraktade
sin granne med nyvaknadt intresse.
—Jo så må den lede ta’ mej me’ hull å hår,
om en droppe starkt mer kommer öfver mina
läppar, fortfor Ersson energiskt. — Ja’ svor på
saken i går, ja tänker också hålla den.
— Ja ja, en förlorar mest själf på att supa.
— Om de’ vore nog me’ de’, så gick de’ väl
an. — Det uppstod en stunds tystnad, hvarpå
arrendatorn återtog. — Men nu ä’ ja trött på
alltsammans, nu ska’ här bli annat af.
— Såå, sade Blom åter igen. — Hva’ tänker
Ersson göra nu då?
— Ja’reser te’ Amerika.
Där som de’ ä’ så dåliga tider.
— Där som här, tänker ja’, de kan komma på
ett ut. Släpat å trälat har ja gjort i all min dar
å sällan haft mer än hårdt brö’, spicken sill å
lite potatis. Brukat andras gårdar har ja’ i
fjorton års tid, men inte fått ett öre öfver, nu ä’ja’ trött
på den saken. Sämre än här kan de’inte bli där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
