Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upptäckten af sjövägen till Indien - 1. Godahoppsuddens kringsegling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så rika virkesförråd från Madeira, som deraf har sitt namn
(madeira, trä), till Portugal, att man derigenom i detta land
föranleddes att förändra husens bygnadssätt och öka våningarnas antal.
Äfven på skeppsbyggeriet utöfvade det förträffliga och i mängd
införda bygnadsvirket sin verkan, och handels- så väl som
krigsfartyg blefvo sedan dess ändamålsenligare bygda. För ännu icke
fullt två årtionden sedan hemtade vi derifrån det eldiga
madeiravinet, men sedan dess ha vinstockarna till största delen dukat
under för drufsjukan.
År 1431 utsände prins Henrique Gonçalo Velho Cabral för
att åter uppsöka en ögrupp, som redan förut upptäckts af
italienska sjömän, men icke åter blifvit uppsökt. Under annat namn
finnes den redan antecknad på den berömda karta öfver Afrika
af 1351, som finnes i det mediceiska biblioteket i Firenze och
af grefve Bandelli Boni 1827 i facsimile bifogades hans upplaga
af Marco Polo. Äfven på den karta, som prins Henrique
erhållit från Venezia, skola dessa öar ha varit uppförda. Cabral
påträffade först Formigas och året derpå (1432) Santa
Maria. År 1444 upptäcktes San Miguel. De båda sist nämda
öarna fingo namnet Azorerna efter de falkar, som man der fann
i stor mängd. Mellan 1444 och 1450 tyckes den tredje ön i denna
grupp ha blifvit bekant. Dess namn Terceira (den tredje)
erinrar om upptäckternas ordningsföljd.
Samma år, som hans fader, konung Joâo I dog (1433), lät
prinsen genom sin hofjunkare Gil Eannes företaga en sjöfärd, som
dock blef utan frukt, såsom det tyckes, emedan fruktan för den
heta zonen förvred hufvudet på sjömännen. »Far å nyo ut, sade
prins Henrique till Gil Eannes, och bry dig icke om dina
sjömäns åsigter, så skall du med Guds nådiga bistånd ofelbart ha
ära och fördel af din färd.» År 1434 drog å nyo ett förträffligt
utrustadt fartyg under befäl af nyss nämde gunstling ut för att
fortsätta upptäckterna, och då han höll sig närmare Afrikas kust,
lyckades han kringsegla Cap Bojador, en framgång, som då
väckte allmänt uppseende. Nu utfärdade äfven påfven en urkund,
hvarigenom portugiserne tillerkändes uteslutande rätt till alla
upptäckter ända bort till Indien. Man fortsatte nu resan vidare,
landade vid Afrikas vestra kust och fördref med skjutvapen de
fiendtligt uppträdande vildarne. Äfven nedlade man ett antal
sälar, hvilkas skinn blefvo den enda afkastningen af upptäcktsresorna,
Redan 1442 medförde de hemkommande fartygen till
förvåning för alla Lisboas invånare egentliga negrer, en norra
Afrikas befolkning mycket olik menniskoras, och då samma fartyg
äfven förde med sig guldsand, förstummades snart allt knot mot
företagens fortsättning. Nya fartyg utrustades, och redan 1444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
