Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De fransmän, som bosatte sig i norden så väl som vid
Mississippis mynning, lyckades emellertid en kolonisering i större skala
lika litet då, som de nu för tiden skulle ha synnerlig lycka dermed.
Ehuru fransmännen alltid visat sig afgjordt lifligare och
budbärare än spaniorerne, så uppenbarade dock äfven deras
europatrötta utvandrare egendomligheten hos de romanska folken, som
mestadels förblifva evigt främmande i en för dem främmande
natur. Fransmannen har alltid, hvart han än utvandrat, känt en
åtrå att göra ett annat Frankrike af sin omgifning, så äfven af
kolonierna i Nordamerika, I hög grad mottaglig för det
sällskapliga lifvets behag, derjemte duglig och driftig, skyr han dock strängt
arbete, i. synnerhet om det först efter lång tid lofvar full lön för
seg uthållighet. Det långsamma utarbetandet ur det råa skicket,
tålamod med ett gradvis skeende upparbetande, med en långsam,
allt jemt försiggående utveckling strida mot hans innersta natur.
Ända till det yttersta drifven ansträngning och rask framgång —
det är äkta franskt.
År 1562 försökte amiral Coligny att bereda sina förföljda
trosförvandter en tillflyktsort i Nordamerika. Den af honom grundade
kolonien kallade han Carolina. Då hugenotterne mestadels voro
dugtigt folk, väntade man rika frukter af företaget. Sedan Jacques
Cartier genomforskat Canada och den förslagne Champlain anlagt
Quebec, och sedan nybyggen grundats i Carolina och sedermera i
Louisiana, trodde sig fransmännen vara säkra om hela det
spanska Nordamerika.
Men redan tre år efter hugenotternes ankomst till Carolina
inbröt i den sålunda benämda kuststräckan ett band spaniorer,
nedgjorde de franska kättarne och tog landet i besittning för sig sjelfva,
Kort derefter utöfvade visserligen fransmännen sträng
vedergällningsrätt, men då sedermera engelska nybyggare infunno sig i
Carolina, och då vidare under loppet af ett århundrade talrika katolska
och puritanska invandrare sällade sig till dem, befunno sig
fransmännen till sist i minoriteten. Öfvergifvet af fransmännen och
spaniorerne, kom slutligen Carolina genom en gåfva af Charles II
af England till earlen af Clarendon och andra engelska förnäme,
hvilka genom den berömde Locke läto utarbeta en författning för
kolonien. Ehuru Frankrike icke var lyckligt i Carolina, behöll det
så mycket omsorgsfullare i sigte sina dotterstater Louisiana och
Canada, Med tillförsigt väntade man, att dessa kolonier en gång
skulle med ränta och ränta på ränta återgälda det af moderlandet
använda kapitalet i penningar och folk. Man skydde derför intet
offer för att bereda dessa nybyggens förkofran, så snart
statsinkomsterna möjligen tilläto en sådan utgift. Endast arbetets svett, som
jordens bearbetning kräfver, ville eller kunde icke fransmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
