Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Koloniseringen af Nordamerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här af misstroende framkallade misshälligheter, som slutade med
blodiga strider, under hvilka Philip, som efter sin broders död
efterträdt honom i höfdingvärdigheten, slutligen dödades af en
indian. Kriget fortfor till 1676. Det hade under dessa aderton
månader förts med sådan förbittring, att en djup hämdkänsla, som
vid gynnande tillfälle sökte gifva sig luft, qvarstannade så väl i
de engelska kolonisternes som indianernes hjertan.
Det är ett fullkomligt misstag att i de förföljda och utvandrade
puritanerne förmoda vänner af den religiösa friheten. Tvärt om
bragte deras ofördragsamhet, deras andliga högmod och deras
förföljelselystnad många olyckor öfver kolonien. Det oaktadt gjorde
den till följd af de otillfredsställande förhållandena i moderlandet
ständiga framsteg; politiskt missnöjde tillströmmade i mängd, och
de angränsande indianernes utdöende till följd af koppornas
spridning gynnade kolonisternes utbredning. — Boston med sin
förträffliga hamn kom såsom koloniens hufvudort hastigt i blomstring,
många raskt uppåtsträfvande orter uppstodo, och Massachusetts,
såsom kolonien kallades, vann sådant anseende, att utvandrarnes
hufvudström utgöt sig der.
Då i mars 1638 svärmerskan Hutchinson med sitt anhang
fördrefs från Massachusetts, förvärfvade hon sig för några glasögon
af de röda jordegarne en ö och grundade på detta lockande ställe
en stat, som nu kallas Rhode-Island och hvars medelpunkt
utgöres af staden Providence.
På den tiden voro i Europa än protestanterne de förtryckte,
som sträfvade att undandraga sig sina katolska medborgares
ofördragsamhet, än katolikerne de förföljde, än åter råkade de
protestantiska sekterna — i England puritanerne och den anglikanska
kyrkans bekännare — i håret på hvarandra. Den, som tröttnade
vid förvirringen i hemlandet, rafsade i hop hvad han egde och
seglade till Vestern, der han hoppades att ostördt kunna lefva enligt
sin tro.
År 1629 fattade den till katolicismen öfvergångne lord George
Calvert Baltimore det beslutet att i Nya verlden öppna en
tillflyktsort för sina förtryckta trosförvandter. Då hans afsigter mötte
svårigheter i Virginia, undersökte han trakterna omkring
Chesapeakviken och fann sådana, som voro gynsamma nog för grundande af
ett nybygge. Men först lordens son Cecil fick den 20 juni 1632
det sökta kungliga fribrefvet. Koloniseringen af landet, hvilket
till drottning Henrietta Marys ära kallades Maryland, företog
sig följande året med omkring två hundra katoliker Leonard
Calvert, jorddrottens broder, och tack vare hans milda och
insigtsfulla ledning tilltog välståndet allt jemt och höll jemna steg med
förkofringen af Virginias kolonier, hvilkas folkmängd omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
