Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sibiriens eröfring af kosackerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floden tycktes vara en vigtig plats, grundlade ryssarne en ostrog
eller ett fäste, som bildade kärnan till den sedan uppstående
staden. I början af sjuttonde århundradet hade de uppnått Jenisej
och grundlade 1604 staden Tomsk, 1619 Jenisejsk och 1627
Krasnojarsk. Följande året kommo de till Lena och trädde i beröring
med jakuterne, efter hvilka äfven den nybygda staden Jakutsk
benämdes. Härifrån var det blott en obetydlig väg till Stilla
hafvet; få år derefter, 1639, öfvergick kosacken Ivan Mosvitin med
20 man vattendelaren mot Stilla hafvet och kom slutligen efter
ett mödosamt tåg genom Okotska bergen till detta hafs kust.
Lika oförtrutet, som kosackerne framträngde öster ut, sträfvade
de äfven till Ishafvets kuster. Redan 1610 hade en kosacktrupp
farit utför Jenisej ända till dess mynning, litet senare skedde detta
på Lena, liksom äfven kosackerne 1646 foro utför Kolyma och
bygde ett fäste vid dess mynning. Två år derefter kringseglade
de den tsjuktsjiska udden, inträngde i Beringssundet och kommo
ända till Anadyr, der de bygde en ostrog. Dessa djerfva
sjöfarare hade således först gjort den vigtiga upptäckten, att den gamla
verlden var genom vatten skild från den nya, men kännedomen
derom gick förlorad eller blef åtminstone först då spridd, när
Bering redan fullbordat sin berömda färd.
Äfven söder ut vände sig de aldrig rastande kosackerne. Från
Tomsk gingo de till Altaiberget, kommo vidare till sjön Baikal
och grundlade Irkutsk. Redan hade åtskilliga företagsamma
ryssar vandrat genom öknen Gobi ända till Kinas stora mur och till
sjelfva Peking, der de bemedlade en samfärdsel mellan de båda
stora rikena, då en af de djerfvaste kosackanförarne, Jerofej
Kabarof, år 1649 i spetsen för 100 sobelfångare företog ett tåg, som
förde honom från Jakutsk genom Jablonojbergen ned i Amurs dal,
hvilken flod han med sin hastigt bygda flottilj befor ända till dess
mynning. Han hemförde de första säkra underrättelserna från
dessa trakter, om han än icke var den förste upptäckaren af denna
flod, enär den redan fem år förut (1644) uppnåtts af Pojarkof
från Jakutsk med 130 kosacker.
Sålunda kom i första hälften af sjuttonde århundradet hela det
ofantliga landet Sibirien mera genom öfvertalningens konst än
genom våld under ryskt välde, tills 1697 äfven Kamtsjatka togs i
besittning och slutligen 1713 Kurilerna gjordes skattskyldiga.
Då Jermak utförde sina bedrifter, dref å den andra jordhalfvan
guldtörsten spaniorerne allt längre från land till land, från
upptäckt till upptäckt. Men i Sibirien drog den lilla sobeln kosacken
allt längre åt öster och förde honom slutligen ända till
Beringshafvet,
Då var den sibiriska pelshandelns gyllene tid, och man berättar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
