Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Nederländarne på Java och de öfriga ostindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flit gjorde staten det största gagn. Genom den betydande vinst,
som hans kultursystem förstod att draga af Javas alster, i
synnerhet kaffet, lyckades det honom att icke blott åter höja Hollands
finanser, utan ock gifva den ostindiska handeln ny lyftning. Sedan
1832 har hans system (cultuur-stelsel) införts öfver allt i det
nederländska Indien.
Efter dessa betraktelser om den östasiatiska arkipelagens
historiska förhållanden vända vi oss nu i korthet till den vigtigaste
ön deri, Java. Tana Java (landet Java) eller Nusa (ön) Java,
såsom infödingarne kalla den, är en af de största Sundaöarna och
sträcker sig, med en liten dragning åt söder, från öster till vester
mellan 105° 11’ och 114° 33’ östlig längd från Greenwich. Den
nordligaste udden Cap S:t Nikolas ligger under. 5° 52’ sydlig bredd,
medan den sydligaste punkten, Karang-Tambaks kritklippor, skäres
af 8° 46’. I söder och vester bryter sig Indiska hafvet mot
kusterna; i nordvest åtskiljer det af alla nationers fartyg lifvade
Sundasundet Java och Sumatra, och i sydost skiljer blott en smal
kanal Java från den angränsande ön Bali.
Om ursprunget till namnet Java äro vi i ovisshet. En af de i
landet sjelft spridda arfsägnerna berättar, att ön fick sitt namn af
de första invandrarne, som från det asiatiska fastlandet
öfverflyttade till henne. Då hette Java ännu Nusa hara-hara eller Nusa
kedang, den vilda, ouppodlade ön; men då nykomlingarne der
anträffade ett grässlag (panicum italicum), som kallades
javavut och af hvilket de först närde sig, gåfvo de efter det samma ön
namnet Java. Äfven i 27:e kap. af profeten Hesekiel talas redan
om de rika köpmännen från Javan, som förde jern och kanel till
Tyros. Vi öfverlemna åt andra att ådagalägga sambandet mellan
detta Javan och vår ö. Araberne, som, redan innan europeerne
kringseglat Godahoppsudden, utbredt sin tro öfver den östasiatiska
arkipelagen, kalla de der boende folken javi, och Java är äfven
det namn, hvarmed infödingarne på Celebes beteckna öarna
Borneo, Java, Sumatra och den malajiska halfön.
Javas längd från den vestligaste till den östligaste punkten
belöper sig till 114 geografiska mil med en jemförelsevis ringa, från
9 till 24 mil vexlande bredd. Arealen är 2 314 qv.-mil eller med
inbegrepp af grannön Madura 2 445 qv.-mil.
Rundt omkring Java, i synnerhet vid norra kusten, ligger en
mängd små öar, hvilka, då de liksom tillsluta olika vikar, mycket
bidraga till bildandet af hamnar. Den betydligaste af dessa öar,
Madura, skiljes från hufvudlandet blott genom en omkring en
fjerdedels mil bred kanal, i hvilken Surabajas vigtiga hamn
befinner sig. Madura förefaller som ett slags fortsättning af Java; det
har också vanligen lydt under samma regering och utgjorde en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
