Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 2. Den oceaniska överlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skeppsklocka af brons. På ena sidan deraf befann sig ett krucifix
mellan två figurer, på den andra strålade en sol, och alltsammans
hade till omskrift: »Bazin m’a fait» (Bazin har förfärdigat mig).
Senare undersökningar ha ådagalagt, att denna signatur var
gjuteriets vid arsenalen i Brest omkring 1785. Man fann ännu andra
föremål och vann den fasta öfvertygelsen, att allt var lemningar
af den lapérouseska qvarlåtenskapen. Dillon begaf sig med dem
till Frankrike, fick hederslegionens kors, en summa af 10 000 franc
och en lifstidspension af 4 000 franc. Allt detta fick emellertid
Dumont d’Urville veta. Han seglade genast till Vanikoro för att
öfvertyga sig om sanningen deraf, fann ännu mångahanda saker i
vattnet, såsom ankar, kanoner, kulor, blytackor och plåtar, och
uppförde åt sina olyckliga landsmän en minnesvård, bestående af
en 2 meter hög träobelisk på en fotställning af sten. På den ena
af obeliskens sidor befann sig en blyplåt med inskriften: »Till
minne af Lapérouse och hans följeslagare på Astrolabe den
14 mars 1828.» Senare sjöfarande, som besökt Vanikoro, ha
funnit minnesvården oskadad.
Far man från Santa Cruz’ arkipelag åt sydost, så kommer man
till Helgeandsarkipelagen eller Nya Hebriderna.
De upptäcktes redan 1606 af spaniorerne Torres och Quiros,
men råkade sedan i förgätenhet och återfunnos först 1768 af
Bougainville. Den berömde Cook upptäckte den södra ön och gaf
hela gruppen namnet Nya Hebriderna. De äro af vulkaniskt
ursprung och ha temligen många berg, bland dem äfven några
vulkaner i verksamhet. Jordmånen är ytterst fruktbar, och öarna
äro rikt välsignade med växter. Der växa yams, pisanger,
arumroten, den egentliga brödfrukten och kokosnötter. Äfven
sockerröret finnes der. Invånarne tillhöra papuaerne, äro temligen svarta,
gå nästan nakna, men öfverstryka hela kroppen med en blandning
af sot och olja, hvartill de ytterligare tillsätta rödockra. Af
renlighet och den henne betingande tvättningen tyckas de icke vara
några vänner, ty de tvätta sig sällan eller aldrig. Som synnerlig
prydnad gäller i deras ögon en egendomlig tatuering, i det de i
kroppen skära temligen djupa skåror och hindra såren från att
läkas i hop. Deras bikuplika boningar äro temligen enkla,
omkring 2 meter höga och 4 till 7 meter långa. Vid ingången till
sin hydda hade en höfding, vid namn Mango, anbragt en
egendomlig inrättning, nämligen ett getingbo, fast så, att den, som
icke visste af det, måste vid inträdet i hyddan stöta emot en
halmkärfve, som skrubbade mot boet. Genast kastade sig
getingarna ursinniga öfver fredstöraren, för hvilken intet annat än
en skyndsam flykt återstod. Sålunda hade Mango bildat sig en
ganska god lifvakt. — Deras vapen bestå af klubbor, bågar, pilar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
