Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nordöstra genomfartens upptäckt (Tillägg af öfversättaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finske akademikern ilade då till Sverige, der han redan i slutet af
följande året, efter att under sommarn ha deltagit i Torells första
spetsbergsfärd, blef professor vid svenska vetenskapsakademien och
intendent för riksmuseets mineralogiska samlingar. Han var nu
för alltid fäst vid Sverige. Finland, som äfven efter skilsmässan
från moderlandet gifvit det så mången gärd — af utmärkta män,
gaf nu i honom ännu en, som skulle lägga nya storverk till de
många svensk-finska sådana, som utförts under den tid, då
svenskar och finnar blandade blod samman. Sedan dess har han,
oafsedt hvad han för öfrigt uträttat och som icke hör till
upptäcktsfararens verksamhet, företagit en rad af forskningsfärder till de
arktiska regionerna, derunder
insamlande en rikare skatt af
erfarenhet i hit hörande frågor
än någon annan och således
slutligen vorden vetenskapligt
fullrustad till utförande af det
stordåd, som i mer än 300 år
försökts af så mången, men icke
i aflägsnaste mån lyckats för
någon. Åtskilligt om dessa
färder är förut nämdt i detta arbete,
men vi uppräkna dem här i ett
sammanhang: deltagandet i
Torells polarfärd 1861;
expeditionen till Spetsbergen 1864, för
hvilken, liksom för alla de
följande, Nordenskiöld var chef;
polarfärden 1868, då den
högsta dittills hunna breddgrad,
81° 42’, nåddes; resan till
Grönland 1870; 1872—1873 ass
expedition för att, efter öfvervintring på Spetsbergen, på våren med
renar till dragare anträda färden mot polen, hvilken senare del
af planen dock misslyckades till följd af åtskilliga missöden; första
resan öfver Kariska hafvet till Jenisejs mynning 1875 och andra
resan dit 1876. De båda sist nämda resorna ådagalade, att det
var möjligt att under en del af hösten framtränga ända till Jenisej,
och månget handelsfartyg har sedan följt den väg, som Nordenskiöld
då först bröt. De blefvo äfven framför alla de öfriga
grundläggande för den återstående stora uppgiften att från Jenisejs
mynning bana sig väg till Berings sund och sålunda upptäcka den
nordöstra genomfarten.
Det var denna uppgift, som skulle lösas 1878. Medel till det
| 147. Adolf Erik Nordenskiöld. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
