Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_J6_
införas. Men Weckobladets hufvudinnehåll blir att
liemta ur skolans arkiv, topografiska och biografiska
uppsatser.
Programmet är alltså lofvande. Ortens nytta afses
i de närmaste numren: de innehålla adresskalender
öfver stadens »hufvudpersoner i alla hushåll» och
marknadsbesökande herrskapsfolk; sedan genomgås
tre nummer af ett förslag till brandstodsbolag för
rikets städer. Så kommer marknadsstatistik från
sista Hindersmessan. Slutligen komma ur skolans
arkiv meddelade beskrifningar öfver Örebro stad och
dess skola, allt detta som numrens hufvudinnehåll.
Men den aktningsvärda tidningen fick ej nog
uppmuntran att kunna fortgå 1778. Så länge Johan Lindli
lefde såg ingen ny årgång dagen.
Lindh tryckte och sålde i tiotusenvis A-B-C-böcker,
psalmböcker och katekeser, i ringare upplagor
lands-höfdingekungörelser, skolkataloger, predikningar,
graf-■ verser m. m. smått och godt. Ibland fanns ingen
sättare på tryckeriet, som kunde sätta efter annat än
»tryckt manuskript\> Då fick väl gubben sjelf gå till
kasten, om en kungörelse kom ifrån landskontoret.
Eller också äldste sonen, Johan Per Lindh, född 1757.
När fadern dog 1783 fortgick boktryckerirörelsen ett år
för arfvingarnes gemensamma räkning, hvarefter J. P.
Lindh från tryckeriet och stadsfastigheten utköpte mor
och syskon, bland hvilka Nils Magnus Lindh då var
ett barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
