Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motiv. Jag lyftes högre och högre, under mig kände
jag något mjukt, rörligt; det var omkullfallna
menni-skor, på hvilka jag trampade. Bakom mig, framför,
rundt omkring hörde jag qvidan och jämmer, mötte
jag ångestfulla blickar. Än fick jag en förskräcklig
stöt i bröstet, än hörde jag en liten gosses klagan
öfver, att jag klämde honom med min armbåge.
Jag kämpade i det längsta för att hålla mig
upprätt, ty jag förstod, att för dem som lågo omkullslagna
bredvid och under mina fötter var hoppet om
räddning ute. Men jag förstod också, att mina krafter
snart skulle vara slut; benen darrade under mig,
ar-marne voro nästan bortdomnade, och jag kunde
endast med svårighet få fram andan . . .
Utan att jag visste hur det tillgått, ty mina
sinnen voro ej längre fullt klara, märkte jag plötsligt,
att jag blifvit omkullslagen och nedtryckt bland den
krälande, jämrande, halfdöda menniskomassa, på
hvilken jag nyss trampat. Jag kände hur jag kom längre
och längre ned, mitt bröst sönderklämdes, mitt hufvud
svindlade . . . snart skulle jag vara alldeles under, och
den obarmhertiga menniskoströmmen brusa fram öfver
min döda kropp.
Nu insåg jag att allt var slut, och då grep mig
dödsångesten i hela dess fasa. På samma gång erfor
jag ett lifsbegär, sådant jag aldrig förr känt. Mitt
eget lif, öfver hvars sorger och bekymmer jag så ofta
gråtit mig trött, föreföll mig nu outsägligt lockande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
