Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brinner. En gång stryker väl hela holmen med. Det
såg minsann hotande nog ut, då våra sju garfverier
brunno med rubb och stubb.»
»Var väl inte bättre», sade Wiedeman, »då elden
i fjol rasade här bredvid i gamla Braheska gården.
Det var inte på förmiddagen, som då edra
garfveri-verk brunno, utan midt i natten, och hade inte
qvarn-berget här varit som en brandmur, så hade nog
skolan der uppe gått åt, kyrkan kanske också.»
»Kan väl vara så», medgaf mäster Åkerman, »men
bror Wiedeman måste dock betänka, att hela vårt
qvarter, mellan Gröna Lastagen och Mellan-Lastagen
med sju kostsamt anlagda garfveriverk och
våningshus och uthus, lades i aska, och att vi knappt kunde
rädda oss sjelfva med hustrur och barn.»
»Bror Åkerman har rätt», bekräftade färgaren
Fehrman. »En hisklig eldsvåda var det, och Gud vet
huru elden kunnat dämpas, om inte hans då varande
kunglig höghet, vår nu regerande allernådigste konung
i egen hög person kommit tillstädes.»
»Så var det», tillade garfvaren Degerman. »Hans
majestät kom direkte från Ladugårdsgärdet, der det
kungliga lifgardet kamperade. Men jag tycker, att vi
inte heller borde glömma den som räddade de tre
små barnen, som man förgätit att släppa ut från
Ze-thelius’ bakgård och som ohjelpligt brunnit upp, om
inte Märta Wiedeman, just vår förträfflige värds
dotter ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
