Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kade jag kasta af mig uniformskolletten och ropa
till E—e:
»Hör du Klas, att du kan lefva i så tropiskt
klimat!»
E—e blef sedan Tullförvaltare och lefver ännu
på sin pension, hvilket är styfvare än på
ljuspen-ningar, ty talgljus var en mager kost.
V
Då emellertid efterhand Carl XII n:o 2-visionerna
bleknade i den dunstuppfylda kasern- och
stallatmosfe-ren, och det höga hjelteidealet allt mera antog
skepnad af en styckjunkare i luggsliten urblekt uniform,
med rodnande näsa, gråsprängda hårtestar vid
öronen, skrifvaresjuka fingrar och hopplösa utsigter för
den stundande ålderdomen, tog dåvarande sergeanten
A—d år 1843 sin mats ur skolan och retirerade i god
ordning till Vermlands fältjägarecorps, i akt och
mening att, med bibehållande af den militära glansen,
under tiden mellan de 14 dagars mötena — då man
hade rättighet att, inom Sveriges rikes gränser, vistas
hvar, och göra och låta hvad, man ville och kunde,
blott det ej stred emot tro- och huldhetseden, andra
gällande lagar och författningar samt hederns
fordringar — egna mig åt något praktiskt yrke, som
möjligen kunde föda sin idkare.
Under denna tid hade jag, vårterminen 1842,
efter att hafva avancerat till sergeant, legat vid Lunds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
