Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
raed holt och . hållet ombytt sätt, »men hvad skall
Otto säga?»
»Han har nog ingenting emot att återknyta vän-
skapen med en barndomsbekant, som blifvit en berömd
konstnär,» sade Signe gladt, i det hon räckte honom
sin hand; »och ,nu säger ju Lars Signe åt mig och
tant åt mamma — är det inte så?»
»Ja bara ni inte ångrar er sedan,» svarade Lars,
i det han tryckte den lilla mjuka handen mellan
sina ; — »ty salongsmanér och sådana där finesser förstår
jag mig inte mycket på. Vi artister äro litet burdusa
af oss i det fallet.»
»Nå, det är väl inte så farligt,» menade gene-
ralskan och steg upp, »och nu hoppas jag, att Lars
följer med oss hem och äter middag hos oss i dag,
så att vi få prata i allsköns lugn och ro.»
»Ja, kunna vi inte göra det här?» frågade Lars,
utan att direkt tänka på huruvida yttrandet var artigt
eller oartigt.
»Jag vet inte,» svarade generalskan med en viss
förlägenhet, »men det är första gången jag besöker
en atelier, oeh jag har därför svårt att känna mig
hemmastadd här. Följ därför med oss hem och stanna
hos oss hela eftermiddagen, så få vi riktigt tid att
tala om nytt och gammalt.»
»Men mamma, Lars har kanske något att göra
förut,» invände Signe, som såg att den unge artistens
ansikte fick ett allt mera bestämdt uttryck af miss-
nöje, »och vi äta ju inte förr än klockan fem.»
»Ja, jag har verkligen litet att uträtta förut,» in-
föll Lars hastigt, »och om jag därför får lof att komma
litet senare —»
Det blef öfverenskommet, och generalskan och
hennes dotter stego upp för att taga afsked. 1 det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
