Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Och efter dansen ackompagnerade Rahm konsuln,
som sjöng en varietévisa af den vanliga sorten, och
nu blef hofrättsrådinnan så förtjust, att hon alldeles
glömde bort tiden och stannade ända till klockan tu,
innan de väntande hyrkuskhästarne fingo den äran
att föra hem henne och hennes döttrar, hvilka i vag-
nen kommo öfverens om, att de haft »vådligt» roligt.
Detsamma tyckte också herrarne, som ännu stan-
nade kvar en halftimme och drucko punsch. De
enda, som inte voro särdeles belåtna, voro Rahm, som
inte fått göra annat än klinka piano hela tiden, och
som nu i förargelsen tömde ett par, tre glas punsch
efter hvarann — och Lars, som under en af danserna
varit oförsiktig nog att lofva Alma ett möte dagen
därpå uppe på ateliern, dit hon ansåg sig så mycket
lättare kunna komma, som hon skulle gå till en söm-
merska för att profva, och hon visste att modern och
systern voro hindrade att följa med henne.
»Jag måste ovillkorligen tala med dig,» hade hon
sagt med bestämd ton, »det är ett samtal som måste
blifva afgörande för oss bägge.»
Och när Lars följt hem Rahm och sedan ensam
var på väg hem till sig, lofvade han sig själf, att det
skulle vara sista gången han tog emot henne, och pri-
sade sin försiktighet att icke utsätta Signes första
sittning till porträttet förr än dagen därpå.
Han hade på hemvägen en svår strid att utkämpa
mellan sin sämre natur, som var en ifrig förespråkare
för hans vackra modell till Cleopatra, och hans bättre,
som höll på barndomsminnet och den vaknande, rena
böjelsen för barndomsvännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
