Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Artisten på modet - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
dynorna i samma ställning som förut, och sade med
bestämd ton och något tvärhugget i sättet, som tydde
på att han gjorde våld på sig för att få det öfver
läpparne :
»Nu får du allt lof att gå. Jag måste arbeta.»
Det flög något liknande ett hot öfver hennes an-
sikte, när hon till hälften reste sig upp och, stödjande
sig på armbågen, frågade:
»Tänker du köra ut mig?»
»Nej, men du får lof att gå. Jag måste arbeta,
säger jag dig, och här kan komma någon. Om du
inte är rädd om dig själf, så måste jag vara det.»
»Du var inte rädd om mig förr, då —»
»Ja, men nu är jag det.»
»Det är någon annan, som du älskar,» ropade
hon hastigt och skyndade upp med ett språng, samt
fattade tag i hans arm med ett nästan våldsamt grepp,
»och det är därför som du visar bort mig? Hvem är
det? Är det henne som du målat där på den sönder-
skurna taflan som barnunge, och som du träffade i
somras som stor — å, tror du inte, att jag såg redan
då? Men jag tål inte att någon ställer sig emellan
dig och mig — och hvem hon än må vara —»
»Så är hon åtminstone inte, en som bjuder ut
sig,» sade Lars och gick häftigt fram till dörren, där
han vred upp låset.
»Å, det är fegt af dig, det är ovärdigt,» utbrast
hon och skyndade in i det inre rummet, där hon
brådskande och ursinnig kastade öfver sig kappan och
satte hatten på hufvudet, »men det här skall du få
betala, det kan du lita på. Dii stoltserar på att du
är uppburen nu, att du får sälja dina taflor, att du
är på modet — men det kan slå om — det skall
slå om.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
