Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Min förvisning till Sibirien - Skilsmässan. Godset A:s beslagtagande. En nattlig ritt med kosacker. Överfallna kvinnor. Två kosackers korta saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det ej, då vi på den genare gångstigen fortare
uppnådde slottet.
Översten var ej synnerligen förvånad över vad som
hänt, då han nog kände de sina! — —
Den stackars jägaren hade jag all möjlig möda
att övertala att ej begå något blodsdåd, då han fick
kännedom om sin hustrus upplevelser; det skulle
senare visa sig, att det var händelser, som dagligen
inträffade.
Några dagar senare skulle något liknande hända,
men då på själva godset, där tre kosacker voro i
färd med att överfalla en ung flicka. I tid blev jag
varskodd, och i sällskap med en officer hunno vi tids
nog fram till ort och ställe för att se de tre hjältarna
springande avlägsna sig. Som de ej åtlydde officerens
uppmaning att stanna, skötos två ner på stället, och
den tredje blev senare fasttagen för att dela
kamraternas öde.
Varnad av dessa tilldragelser, lät jag på slottet
avskilja en avdelning för den kvinnliga betjäningen,
där som vaktare placerades tvenne gamla trotjänare
— två stora Bernhardinerhundar — och dessa tycktes
tillfullo förstå sin uppgift och vilka skatter de
försvarade, ty sedan de mera kännbart avböjt ett
närmande, fingo mina flickor vara i fred — åtminstone
nattetid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
