Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Min utvisning till Sverige - Som kastrullkommendant. Våra svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig en köksas skepnad, då jag ansågs vara bäst
bevandrad i kokkonstens mysterier. Ej alltid blevo rätterna så,
som man hade tänkt sig eller som kokboken utlovat,
men med glatt humör och en utmärkt aptit översåg
man med sådana bagateller.
I samråd med dir. X. hade jag lyckats komma
över en hel del kreatur och hästar för någorlunda
hyggligt pris. Den ena transporten anlände nu efter
den andra och förlänade mera liv åt det annars så öde
godset. Vår glädje stegrades med varje nyanländ
pensionär, och så småningom sågo vi våra bristfälliga
stallar rätt väl besatta. När så grisar, höns och
kalkoner om rnornarna uppstämde en samfälld sång —
då och då överröstade av några råmanden — kunde
vi riktigt njuta av lantlivets behag.
Med liv och lust grepo vi oss an med reparationer
av alla slag. Som snön ännu låg meterdjup, företogos
även släd- och skidturer för att närmare ta reda på
godsets gränser och skogsbestånd. De långa
kvällstimmarna användes huvudsakligen till språkstudier,
då ej det rikliga romanbiblioteket togs i anspråk.
Så förgick — omväxlande med stadsresor — en
längre tid som var präglad av förståelse och gott
kamratskap!
Då vintern nalkades sitt slut, började de största
svårigheterna: att anskaffa tillräckligt med arbetare.
— 12 7 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
