Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magister Lars hos Slatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vAPENSMEDEN. 207
ljusskenet, som från dörren mötte och svagt rödfärgade
henne. Annars skulle han haft idel mörker framför sig.
Tätt invid stugudörrens norra sida stod en tall, och från
en af dess lägre grenar hängde något, som ej var lätt
att urskilja. En man skymtade och trädde fram. Det
var en ung karl med järnhufva och spjut, densamme,
som mottagit deras hästar.
Slatte, sade han till Lars, låter veta, att du
morgon vid soluppgången skall stå inför honom.
- Finnes mäster Gudmund Gudmundsson, vapen-
smeden från Jönköping, och hans dotter här? frågade
Lars.
– Har du frågor att göra, så uppskjut dem till
morgon, svarade mannen.
Mannen gick in och tog Fabbe, som tycktes på väg
att somna, i armen. - Du skall följa mig. Fabbe gäs-
pade, skakade på sig och steg långsamt upp.
Lars tände en torrvedssticka och lyste ut genom
dörren på det hängande föremålet. Han tog ett steg
tillbaka. Han hade sett en i skinnkappa höljd skepnad
med förvridna drag och rep om halsen. [Ivem är
dendär? utbrast han.
- Det vet jag, sade Fabbe. Det är en förbrytare,
som dömdes till repet därför att han skamlöst misshand-
lat sin egen far.
– Vid djäfvulen! röt magistern. Vet man icke hut?
Bjuder man en främling att gästa under en galge?
- Bäst att taga seden där man kommer, anmärkte
Fabbe. Ifall ni somnat, innan jag är här tillbaka, så
god natt!
Lars slog åter sina slag öfver golfvet. 1Jan försökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
