Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 LAPPMARKENS FÖRSTA NYBYGGARE VORO LAPPAR.
och med i Gestrikland och Helsingland finnas ännu
i dag ättlingar af lapparne, hvilkas antal vid 1865
års slut skulle hafva utgjort 34, boende i 6 socknar,
och vid 1860 års slut skulle lapparnes antali Vester-
norrland hafva uppgått till 130.
Undanträngda från kustlandet hafva de framgått
längs efter och på begge sidor om fjellryggen, till-
dess att de slutligen blifvit inskränkta till de trakter,
hvilka de för närvarande genomströfva och som der-
utaf erhållil sitt namn af Lappmarker, ehuru äfven
från dessa "kolonisationen" med all makt sträfvar
att förjaga dem.
Det, som synes hafva mycket bidragit till att
förjaga och utrota dem från sydligare trakter, var
den våldsamma pest, som 1585 härjade i Sverige och
rasade bland de sydligare boende lapparne.
Det finnes författare, som uppgifva birkarlarne
såsom de första nybyggare i Lappmarkerna. Detta
eger icke sin riktighet. Birkarlarne företogo sina
handels- och plundringsresor både efter kusten och
uppåt landet förr, än odlad bygd der fanns, men
såga bosättningar gjorde de endast i kustlandet.
Om man förbiser Jemtland, hvarest man numera
knappt kan tala om någon lappmark, torde man kun-
na antaga, att de första nybyggare i de egentliga
lappmarkerna voro lappar. Lars Levi Lsestadius för-
klarar detta på det sätt, att lappar, som genom oför-
modade olyckor förlorat sina renhjordar, tvungits att
söka födan på annat sätt. Fiske ådrog sig då först
lappens uppmärksamhet. Genom byte med norrmän
eller svenskar skaffade han sig ett par nät, en met-
krok, en båt m. m., hvarefter han bland flera fisk-
sjöar utvalde den bästa. Vid stranden af en sådan
sjö bygde han sig en sommarkåta (koja) af späda
granar, björkar, näfver, torf m. m., hvarvid han fäste
synnerligt afseende på trenne naturförmåner: en god
springkälla, godt förråd på skog, i synnerhet torrfuru,
samt en jemn och stenfri strand, s. k. ländning, hvar-
est han kunde uppdraga och bevara sin båt. Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
