Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1:a avd. Vildmarken - I. På färdvägar i Nordlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja hellre ha mat än bli buktyllnad själva. Hundar
ä’ kloka djur.”
Bill skakade på huvudet. ”Å, jag vet just inte det.”
Kamraten såg förvånad på honom. ”Det är då
första gången jag hör dig invända något mot deras
klokhet.”
”Henry”, sade den andre, i det han sorgfälligt
tuggade sina bönor, ”såg du händelsevis hur hundarna
bråkade, när jag gav dem mat nyss?”
”De väsnades mer än vanligt”, medgav Henry.
"Huru många hundar ha vi, Henry?”
”Sex.”
”Ja, Henry...” Bill teg en stund för att ge mera
eftertryck åt sina ord. ”Som du säger, Henry, det är
sex hundar vi ha. Och jag tog också sex fiskar ur
säcken. Jag gav en fisk åt var och en av hundarna,
Henry, men det var en fisk för litet.”
”Du hade väl räknat galet.”
”Det är sex hundar vi ha”, upprepade den andre
lugn. ”Och jag tog fram sex fiskar. Men Enöra blev
utan. Jag måste gå tillbaka och hämta en fisk åt
honom efteråt.”
”Vi ha ju bara sex hundar”, sade Henry.
”Ja, ser du”, fortsatte Bill, ”jag vill då inte påstå
att det var hundar allesammans, men nog var det sju
som fingo fisk.”
Henry upphörde att äta, kastade en forskande blick
över elden och räknade hundarna.
”Där finns inte fler än sex”, sade han.
”Den sjunde sprang sin väg över snön”, förklarade
Bill med lugn bestämdhet. ”Jag såg sju.”
Kamraten betraktade honom med deltagande min
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
