Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - IV. Naturens röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bonde uppmuntrade dessa bemödanden, men det
lyckades honom icke mer än en enda gång till, och då
skedde det icke i husbondens närvaro. Under en
ridtur över fälten sprang en hare plötsligt upp framför
hästens fötter — ett våldsamt språng åt sidan, ett
vacklande i sadeln, ett tungt fall till jorden och ett
brutet ben för ryttaren var den närmaste följden.
Vitkäft flög i vildt raseri mot den felaktige hästen, men
han hejdades av husbondens stämma.
"Hem! Gå hem!” kommenderade Scott, sedan han
hade förvissat sig om att benet var brutet.
Vitkäft var motvillig att lämna honom. Scott
tänkte skriva några ord för att underrätta de sina,
men han sökte förgäves i sina fickor efter penna och
papper. Han befallde Vitkäft på nytt att gå hem.
Varghunden betraktade honom uppmärksamt,
sprang så ett stycke, men vände om och började gnälla.
Husbonden talade till honom mildt men allvarligt, och
Vitkäft spände öronen och lyssnade ivrigt och oroligt.
”Det var rätt, gamle gosse — spring hem, du!” sade
Scott. ”Gå hem och tala om för dem, vad som har
hänt mig. Gå hem, hör du! Hem!”
Vitkäft förstod meningen med det sista ordet, och
ehuru han för övrigt icke visste vad husbonden hade
sagt, visste han likväl, att det var hans vilja att han
skulle gå hem. Han vände sig om och sprang
långsamt några steg. Så stannade han återigen
obeslutsamt och såg sig tillbaka.
”Gå hem!” kommenderade husbonden nu med skarp
ron, och Vitkäft lydde.
Familjen satt ute i loggian för att njuta av efter-
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
